Vaknade i morse och hade den sämsta tänkbara hårdagen. Jag var så less på mitt hår, sam tidigt ekade Marlenes ord i huvudet. Hennes önskan om att få klippa lugg på mig som hon velat göra i ett år. Så sagt och gjort, slängde i väg ett mess och helt plötsligt sitter jag här nu med en lugg!
Känns ovanligt nu i början med jag antar att jag vänjer mig, och ångrar jag mig så växer den ju ut förr eller senare men just nu är jag riktigt nöjd! Tar en bättre bild i morgon, nu ska jag mysa ned med en bok.
Tack marlene!